Okej, nu ar det sahar det ligger till: Fortsattningen fran forra inlagget blev inte sarskilt lyckad. Visst, vi var pa finmiddag pa Sofias fodelsedag, mycket mysigt och gatt, men natten dar efter var inte sarskilt lyckad. Dagen efter var inte heller sarskilt lyckad. Denna mage av helvtet ska vi inte diskutera mer, jag ar fardig med den. Pa tisdagen vagde jag mig, insag att jag gatt ner ca. sju kilo pa tre veckor... fyra veckor till sa skulle det bara vara ben och, ben. Sa det fick bli ett doktorsbesok. Kande att jag inte hade rad med nagon mer viktminskning, jag hade alltsa natt min onskevikt. Nar jag kommer hem fran doktorn (tyckte att det kandes lite konstigt att jag tyckte det var sa skont att vara i solen i 35 grader nar alla andra gick med paraplyer och skylde sig. Jag tog tempen, hade aterigen valdigt nara 40 graders feber. La mig och apatin var antligen med mig igen!
I dag ar jag en annan manniska. Doktorn ordinerade antibiotika. Han kom fram till genom proverna att jag hade nagon form av infektion i magen (det hade jag fortstatt...). For att fa slut pa den skulle jag ata antibiotikan och ha en diet byggd pa forpackade "sakra" produkter for ett tag framover. Sa nu har jag atit brod fran ett bageri och nudlar i tomatsoppa som jag kokat pa rummet sen onsdag. Mycket spannande. Gjorde om dieten sa att aven de fina dyra europainspirerade kaffekedjorna (det finns tva) fick inga. Dom har mackor som kanns ganska bakteriefria. Vi har ju inga mojligheter att laga mat an forutom en san dar grej man kan koka vatten med pa rummet. Sen i fredags har magen varit sa bra den kan vara, och ingen feber. Men det ar ju klart att allt det hanger ihop. Men immunforsvaret maste hamta sig sa att jag inte far nagon ny infektion. Sen ar de bara att kora. Nu ar det dags att skorda, det kan jag saga. Jag maste ha extrema mangder fett nu, 7 kilo ar ingen barnlek att bygga upp. Maste dricka 3 liter gradde om dagen, och ata ett gang med rullar (som jag tog upp i forra inlagget). Men jag ska ligga lagt ett tag med det. Jag funderade aven pa om jag inte skulle behove trana lite for att fa all gradde att hamna pa plats. Det finns ju gym, men men ett sant kort ar ju i alla fall ett dussin rullar per dag, sa kanske ska jag halla mig till rullarna. Ma denna infektion hamna i limbo. Forhoppningsvis ar detta det sista sjukdomsinlagget pa lange. Nu finns nagra saker pa onskelista: 1, En kropp utan magproblem och feber 2, En lagenhet. Mycket enkelt.
Pa mandag ska jag inleda mitt arbete igen. Kanns bra. Kanns som att jag har levt varldens slackerliv har. Vad ska jag da gora? Jo, jag ska borja titta pa alla elevers reslutat som Calcutta Rescue skickar i vag till formella skolor. Sen ska jag titta pa deras narvaro. Sen ska jag gruppera denna information efter olika omraden so vilken skola de gar i, vilket kon de har, var de far sin laxhjalp etc. Detta ar forarbetet. Sen ska alla skolor foljas upp.
I ovrigt ar allt annat i stort sett det samma har. Vi har samma rickshawman som har fragat oss 4 ggr varje dag sen vi kom om vi vill aka sen vi kom hit. Nu har han aven borjat forsoka salja sin klocka som han har for att skingre trafiken nar han springer fram pa gatorna. Honom ar det synd om (se bilden nedan pa rickshawmannen), han ar ju inte direkt ung, och inte direkt valnard heller. Innan vi flyttar i fran det stalla vi bor pa i dag har vi bestamt att vi ska kopa hans klocka. Sen har vi haschgubben, han har slutat folja efter oss. Han forskte salja hasch till oss forsta veckorna, men inte langre. TIdningsmannen ar en harlig prick, det ar vart eget bistandsprojekt, vi koper alltid tidningar fran honom med ett srtort palagg trots att vi kan ga ut pa gatan nagra meter och den for mindre an halva priset. Flojtgubben, aka saxonfongubben, han har borjar med nan ny konstruktion som han menar ar en klarinett. Vad kommer sen, Oboe? Orginalen star starka. Men det ar aven en del av denna gatas forbannelse. Vi vill flyta! Det ar sa sjukt mycket tiggare och folk som standigt ar pa en, sa ar det inte overallt, men det har ar ju turistomradet.
Om inte allt for lang tid ska vi pa var forsta semester, vi ska ju fa in tre pa den har tiden. Da ska det nog bara av till Darjeeling (kant for sitt te) som ligger vid Himalaya. Jag har blivit besatt av en delstat som heter Assam, men dar dodar dom tydligen folk, jag vet inte, jag tycker det ar vart det, det ser vackert ut, men Sofia vill inte spendera tva veckor dar. Det ligger som en knorr vid harliga Myanmar.
Nu ar det nog. Hoppas nu har det bra alla. Halsa alla, barn till syskon, syskon, vanner etc. Horde att vintern va tidig i ar hemma. Har verkar den vara sen, det blir ju fan aldrig kallare! Jag vantar, jag vantar.
lördag 6 oktober 2007
Apati och nudlar i tomatsoppa - med ljuset inom rackhall
Etiketter:
nu ar det sa har det ligger till.,
Okej
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Niklas, Niklas. Nu kommer jag snart och hämtar hem er. Det måste bli mängder av grädde och annat om du inte ska försvinna det känns som om du bara varit sjuk så nu hoppas jag att penicillinet verkar och gör dig frisk. Jag hoppas innerligt att ni snart hittar ett eget boende finns det ingen som har kontakter på det där stället som kan hjälpa er?
Nej vintern har stannat upp idag har vi varit ute på en långpromenad i ett ljuvligt höstväder. Löven är nu gula och röda och luften är så där hög och härlig att andas inte som er tryckande värme. Åk på semester till ett ställe som är lugnt och fridfullt där ni slipper alla tiggare och som kanske har bra luft. Testället verkar mysigt.
Vi saknar er jättemycket men hoppas samtidigt att allt löser sig så att ni får ordning på tillvaron.
Ha en skön semester och skriv snart igen. Jättemycket kramar till er båda.
Grattis pa fodelsedagen i efterskott Sofia! Hoppas att du ar
nojd med din dag!
Otroligt kul att lasa om era upplevelser i fjarran land....
Vilka karaktärer ni moter, det måste vara intressant att fa distans till hur vi lever här. Ni kommer kanske andra er uppfattning om normalitet totalt under er tid i indien.
Mindre roligt att du inte matt så bra Niklas men nu kommer det att vända. Kan ni inte fixa ett stormkök så att ni kan laga egen mat istallet?
Massor av karlek och kramar till er!!!!
Nu är jag riktigt orolig för din hälsa, Niklas, och håller tummarna för allt jag kan. Få stopp på det hela och börja gå upp i vikt, annars... Kram från Fias mormor
Skicka en kommentar