Yes Sir? Chai? Fluit? Paper? Yes?

En vecka har nu passerat sen vi akte hemifran. Och var har vi hamnat? Jo, i en stad som ar av ett helt eget slag. Trafiken ar tio ggr varre an i Beijing, gatorna ar trangre an HM vid nyoppning och en blick at fel hall kan gora att en flojtforsaljare, en lassiforsaljare och en forvirrad tidningsgubbe far upp ogonen for en och borjar skrika -Yes Sir! Yes Madame! Fluit! Almost like saxofone! For you! Good!. Intensivt ar det ratta ordet. Det ar nastan vart att aka hit for att se trafiken pa de stora vagarna. Tycker man gronan ar for mesig ar det snappet varre.
I gar var den forsta dagen pa en av de tva skolor jag ska vara pa och hjalpa till att utvardera strategier och annat. Totalt kaos, ingen vissta vad jag skulle gora eller vem jag va. Det skulle dom egentligen fatt veta, for en introduktionstur skulle ha ordnats, men en valdigt forvirrad kordinator hade glomt att boka jeepen vi skulle aka i. Men hur som helst, det gick ratt okej anda, jag insag att det kommer ta sina veckor att fatta vad dom sysslar med over huvud taget, sa ingen stress, jag kommr bara att hanga runt och se vad som hander. Men det ar klart att det finns en hel del problem, som kanske vissa gar att gora nat at, och vissa inte. Vem vet. Bara for en lagesrapport, i ett av klassrummen som var ungefar 10 Kvm satt det ca 14 barn pa golvet och holl pa med sex olika amnen samtidigt, en bra pluggmiljo for dom sma liven! Men skolan ar sa mycket mer for dessa sma krabater, det ar en trygg undanflykt, ett tryggat mal mat pa dagen (god mat dessutom!) och en mojlig vag till den "riktiga skolan".
Jaja, vi far se vad som hander, men jag forvantar mig inte att kanna mig hemma i nan av skolorna inom denna manad. Sprakbarriaren ar ett uppenbart problem, men det ska nog ordna sig. Det ska bli intressant hursomhelst.

Ha det bra allihop, var ni an ar.